Naturligt hästliv

Vildhätar i USAEn vildhäst lever ett fullkomligt naturligt liv. Den hade ägnat den största delen av dygnet (ca 16-18 timmar) åt att småäta medan den konstant hade förflyttat sig tillsammans med övriga medlemmar i flocken. Tillsammans hade de hållit utkik efter rovdjur, ägnat sig åt socialt samspel och sovit ca 4 timmar utspritt under dygnet.

De tamhästar vi har kan inte leva ett helt och hållet naturligt liv av uppenbara orsaker (vi vill ju ha dem som tamdjur), men vi kan och bör göra de förhållanden vi håller hästen i så naturlika som någonsin är möjligt för oss. Orsaken till detta är helt enkelt att hästen kommer att må bättre och också prestera bättre för oss då.

Varför vildhästen är intressant hovmässigt för oss människor beror på att där har vi "sanningen" i hur hästarnas hovar ska se ut och fungera. Ingen människa tar hand om hovvård på dem och ändå är de friskare och funktionellare än vad våra tamhästar vanligtvis är. Hovrelaterade sjukdommar är så gott som helt okända för vildhästar som lever i deras rätta miljö.

Rörelse

Vildhästarna förflyttar sig i genomsnitt ca 30 - 45 kilometer per dygn, ofta på underlag som vi inte skulle tänka oss att hästar kan gå på. Förflyttningen ger det naturliga slitage som formar hoven men också den för hästens blodcirkulation så viktiga funktion som vi kallar hovmekanism. Varje steg hästen tar gör att blod pumpas genom hoven. Med rätta har man ibland sagt att hästen har fem hjärtan varav fyra finns i hovarna.

Att blodcirkulationen är viktig borde knappast vara någon nyhet för någon. Bra blodcirkulation i hoven ger givetvis bra tillväxt av material (friskt och hållbart), god motståndskraft mot yttre angrepp av bakterier och svamp (immunförsvaret fungerar bättre) men också den stötdämpning som sker har mycket med hur blodcirkulationen fungerar.

När det gäller tamhästarnas livssituation så är det otroligt viktigt att rörelse stimuleras så mycket som möjligt. Konstant uppstallning i box eller spilta är ingen bra utgångspunkt för att ge hästen bra möjlighet till rörelse. I tabellen nedan redovisas resultat från dr. Robert Bowkers forskning där han satt sofistikerade stegräknare på tamhästar i olika levnadsförhållanden.

Antal steg per dygn
Situation Antal steg
Källa: Dr. Bowkers forskning
Uppstallad 24h 883
Utevistelse 12h 4 201
Utevistelse 24h ensam 7 610
Utevistelse 24h med sällskap 12 762

Observera att dessa siffror endast är resultat av forskning och absolut inte ett mått på optimal rörelsemängd. Siffrorna visar dock med all önskvärd tydlighet att en häst rör sig mer utomhus tillsammans med andra hästar än om de är uppstallade.

Naturligtvis är all den rörelse som hästen får på grund av aktivitet tillsammans med människa också välkommen, men för de allra flesta hästar så är den tiden och mängden rörelse alldeles för liten för att väga upp ett i övrigt stillastående liv. Av den anledningen är det av stor vikt att hästarna erbjuds så mycket tid utomhus i väl anpassade och tilltagna hagar.

Naturlig diet

Exakt vad som utgör en naturlig diet för en häst vet vi människor alldeles för lite om egentligen. Vad vi faktiskt vet är att hästen i frihet har en stor variationsrikedom i sin diet. Större delen av dieten utgörs också av förvedade växter av olika slag och torkade grässorter. Lummig grönska förekommer endast under ett par veckor varje år. Vad vi också vet är att de äter nästan konstant små mängder och tuggar noggrannt den mat de sätter i sig.

För att efterlikna den naturliga dieten och få en tamhäst att må bra bör vi alltså ge dem ett grovfoder som är artrikt, har låg andel icke strukturella kolhydrater (socker, stärkelse, fruktan) och utfodra det på ett sätt som befrämjar att hästen äter långsamt och tuggar ordentligt. Med fördel ges förutom halm och hö också bark (särskilt från lövträd) och gärna kvistar av sly. Skogsbeten om det kan erbjudas är också lämpliga. Det är bra om hästen kan ges möjlighet att själv välja mellan olika typer av föda och måste röra på sig för att söka upp det.

Ett exempel på begränsande foderautomat
Ett exempel på begränsande foderautomat

Naturlig balans

Naturlig balans handlar om att hovens tyngdpunkt och mittpunkten av hovens stödyta sammanfaller. Detta innebär att hela stödytan är jämnt belastad och hästen kommer att stå med benen i lod (rakt ned, inte under eller framför sig).

Tyngdpunkten i hoven bestäms helt av kronbenets belastningspunkt mot hovbenet i hovleden. Kronbenets vinkel i påverkar dock ej tyngdpunktens läge utan den ligger alltid på samma ställe i hovbenet. På bilden nedan ses stödyta och tyngdpunkt utritad på en mustanghov.

tyngdpunkten utritad på en mustanghov
Fotomontage: Ove Lind

Som synes ovan delas hovens stödyta mitt itu av tyngdpunktens läge, detta är dock en mycket ovanlig situation bland tamhästarna. Alltför vanligt är det att trakterna lämnas för höga och verkningsintervallen är för långa vilket gör att hela stödytan kommer att förskjutas framåt. Nedan ses stödyta och tyngdpunkt utritad på en tamhäst.

Tyngdpunkten utritad på en tamhäst
Fotomontage: Ove Lind

Ovan ser man att tyngdpunkten inte alls delar stödytan mitt itu utan istället lämnas bara ca en fjärdedel bakom och tre fjärdedelar framför. I en sådan situation belastas trakterna mer än främre delen av hoven vilket kommer att leda till smärta och att hästen försöker kompensera genom att flytta in hoven under sig.

Följden av att flytta hovarna under sig och med muskelkraft pressa ned tårna kommer att bli muskelsmärtor, kramper, obalans och rörelseproblem.